dolk.



De går bakom din rygg, sedan ler när ni ses
inte ett spår av baktanke, inte blick, inget ord ges.
De spinner i mörkret, små trådar av ondska
tills banden av vänskap förtvinat till aska.

De gömmer sig bakom ett falskt leende,
ett sådant jävla svinigt beteende
mycket snack och lite verksamhet
en grym och tragisk verklighet.

Ändå har man stått och hållt om deras ryggar
men när det väl gäller, är de bara ynkryggar
vad du gör för dem, får du aldrig tillbaka
ditt hjärta ska du verkligen noga bevaka.

Men det finns faktiskt vänner jag värdesätter
som vandrat vid min sida i dagar och nätter.
när jag hade stupat fick de mej på fötter
jag ska aldrig nånsin glömma vart jag har mina rötter.

Ty sådana vänner fan svårt att finna
ja, de håller faktiskt rent utav på att försvinna
människor idag är rädda för att bli allena
kaotiskt sammhälle = vi är lama och gemena.

Jag älskar mina stridskamrater, få äro ni
Alla andra, bara plast, ett skal med inget inuti
Hörupp nu soldater, ett stadigt gehör;
Verkliga vänner, är värda att dö för!

▲bilden är tagen av min bästa vän och lillebror Noah Gustafsson 
gadden gjord av en nära vän, Zack Östergren
moraliskt stöd stod underbaraste syster Emma Holden för▲


stöd.




"kan inte stoppa regnet
de salta tårarna som faller
ut ur dina sorgsna olyckliga ögon
men jag kan torka dem åt dig

jag kan inte ta bort smärtan och sorgen i ditt hjärta
eller blåsa bort de mörka molnen
som hopar sig runt omkring dig
men jag gör allt jag kan för att blåsa livsglädje in i din själ

jag ger dig min hand
för att dra dig upp
jag ger dig min styrka
för att du ska se ljuset

du vet att jag aldrig lämnar dig din sida,
min vän,
aldrig någonsin

du vet att jag slåss för dig
och kämpar med dig
hela vägen till mitt sista andetag

jag hjälper dig att andas
så att vi tillsammans kan vandra på stigen

för jag ger aldrig upp hoppet
om att du en dag
ska få känna hur solens varma strålar
skiner på dig,

för du är en av mina vänner,
och om jag så ska sitta vid din sida när du sover varje natt,
spela gitarr för dig så du kan vila,

för det är vad vänskap och brödarskap betyder"  ▲




en balkong med alldeles för kallt golv



tack noah, jessi, pillis och emma, för allt ♥



En  lättnad intar min kropp, jag sprudlar av glädje som ett barn inför efterlängtad leksak.
Jag rusar ut i regnet och låter den svalka min kropp,
Är det såhär det känns att vara vid liv?
Länge har jag vandrat utan mening i min gråa tillvaro.
det räcker nu, känns som om jag har hittat rätt nu

Det gäller bara att inte att rusa fram och ha bråttom


Ett ögonblick är byggt av flera sammanträffanden


Många är dem inte, men det finns,


Så det är tur att mina vänner, är glada små dårar,

vänner som er borde alla ha,


går det att mäta vänskap?
är det hur länge man kännt någon som räknas?
gamla vänner? nya bekantskaper?
är det verkligen så enkelt?
Den jag minst anar kanske ger mig en hjälpande hand.
Den jag litade på kanske flyr.
Tänk om vänskap är något helt annat.
Kanske handlar det om samhörigheten och förståelse.


Tidlöst.


Kravlöst.


Inte nödvändigtvis hela livet.
Kanske bara nu, just idag.


vårt liv blir berikat av kompisar och vänner,
att människor vill dela det man gått igenom och det man känner


Att behandla andra som man själv vill bli behandlad är slitna ord.


jävligt slitna ord...

 
men det gör dom inte mindre sanna för det.
ge varrandra stöd,


långa nattliga samtal
Med skratt, snack och visa ord
morgon cigaretter
på en balkong med alldeles för kallt golv
Förtroendet infinner sig
berätta betydelsefulla saker för varandra
I månads vänskap
känns som livslång


Världens tristaste
Blir helt underbart att göra
Bara det är med er


men bäst är nog ändå
när vi timmar efter våra turer är tillbaka
i samma soffa som vi började i
cigaretthesa och rödvinsvärkande
andfådda av skratt


Att det faktiskt finns människor i min närhet som vet småsaker om mig
som jag knappt kommer ihåg att jag berättat.


Så jag värnar om småsakerna.... de är stora...


alla tårar som vi, var och en har fällt
över de drömmar
vi fann förlorade


över de vänner vi gått miste
på vägen


över hopplösheten
i att leva
vissa stunder


vi lever här och nu
en värld där alla trampar på varandra
blinda för varandras ensamhet och längtan
förblindade av upptagenhet och egoism


i en värld som rymmer lögner och svek
står ni befriande rakt
ni bär en plats mörkret inte når
erbjuder skydd när stormar river


Vänskap
kräver inte
den ges frivilligt
utan baktankar
sådana ovanliga människor som frågar hur du har det
och sedan väntar att få höra ett ärligt svar

Har väntat så länge.
Fanns inte mycket kvar.
Men nu är det klart.
Jag har funnit vänner


och dedikerar
min text till er


De spår ni lämnar efter
blir till Poesi
Så med er charm o Vänskap
berikar ni mitt liv


Så om ni vill så ska jag berätta,
Mitt hjärtas hemlighet.
ni säger inget det vet jag.
Det har ni lovat,
äkta vänskap har äntligen hittat mig


tack ▲


vänner.



Nu tar jag distans ifrån färglösa ting.

 

Jag omringas av färg i alla dess nyanser.

 

Vi dansar tillsammans regnet och jag.

 

Det känns underbart att existera just idag.

 

 

Om man visar sin bästa sida eller sin sämsta det kvittar

 

För denna gemenskap man får av glädje besmittar.

 

Man kan inte förstå hur det är, men man känner detta

 

Inget är perfekt men man tycker att vi är kompletta.

 

 

Humorn gör att dagen blir lättare och smidigare att vandra


För man vill trivas och riktigt ta hand om varandra

 

Lägg dina bördor på mig så ska vi tillsammans ordna situationen.

 

För ibland låser det sig men ta inte till desperationen

 


För att få en vän måste man vara en vän, ganska så förnuftigt

 

Det borde inte vara några rökridåer utan vara riktigt luftigt

 

Vänskap är bra för själen och den ger en människa både hopp och tro

 

För detta kan man med ett utryck säga, det är kamratsamvaro.