caeli

tack noah, jessi, pillis och emma, för allt ♥



En  lättnad intar min kropp, jag sprudlar av glädje som ett barn inför efterlängtad leksak.
Jag rusar ut i regnet och låter den svalka min kropp,
Är det såhär det känns att vara vid liv?
Länge har jag vandrat utan mening i min gråa tillvaro.
det räcker nu, känns som om jag har hittat rätt nu

Det gäller bara att inte att rusa fram och ha bråttom

Ett ögonblick är byggt av flera sammanträffanden

Många är dem inte, men det finns,

Så det är tur att mina vänner, är glada små dårar,

vänner som er borde alla ha,

går det att mäta vänskap?
är det hur länge man kännt någon som räknas?
gamla vänner? nya bekantskaper?
är det verkligen så enkelt?
Den jag minst anar kanske ger mig en hjälpande hand.
Den jag litade på kanske flyr.
Tänk om vänskap är något helt annat.
Kanske handlar det om samhörigheten och förståelse.

Tidlöst.

Kravlöst.

Inte nödvändigtvis hela livet.
Kanske bara nu, just idag.

vårt liv blir berikat av kompisar och vänner,
att människor vill dela det man gått igenom och det man känner


Att behandla andra som man själv vill bli behandlad är slitna ord.

jävligt slitna ord...

 
men det gör dom inte mindre sanna för det.
ge varrandra stöd,

långa nattliga samtal
Med skratt, snack och visa ord
morgon cigaretter
på en balkong med alldeles för kallt golv
Förtroendet infinner sig
berätta betydelsefulla saker för varandra
I månads vänskap
känns som livslång

Världens tristaste
Blir helt underbart att göra
Bara det är med er

men bäst är nog ändå
när vi timmar efter våra turer är tillbaka
i samma soffa som vi började i
cigaretthesa och rödvinsvärkande
andfådda av skratt

Att det faktiskt finns människor i min närhet som vet småsaker om mig
som jag knappt kommer ihåg att jag berättat.

Så jag värnar om småsakerna.... de är stora...

alla tårar som vi, var och en har fällt
över de drömmar
vi fann förlorade

över de vänner vi gått miste
på vägen

över hopplösheten
i att leva
vissa stunder

vi lever här och nu
en värld där alla trampar på varandra
blinda för varandras ensamhet och längtan
förblindade av upptagenhet och egoism

i en värld som rymmer lögner och svek
står ni befriande rakt
ni bär en plats mörkret inte når
erbjuder skydd när stormar river


Vänskap
kräver inte
den ges frivilligt
utan baktankar
sådana ovanliga människor som frågar hur du har det
och sedan väntar att få höra ett ärligt svar

Har väntat så länge.
Fanns inte mycket kvar.
Men nu är det klart.
Jag har funnit vänner

och dedikerar
min text till er

De spår ni lämnar efter
blir till Poesi
Så med er charm o Vänskap
berikar ni mitt liv

Så om ni vill så ska jag berätta,
Mitt hjärtas hemlighet.
ni säger inget det vet jag.
Det har ni lovat,
äkta vänskap har äntligen hittat mig

tack ▲